Obama borstar av arvegods från Bush

President Bush gjorde ett försök att i september 2007 samla världens ledande nationer kring klimatfrågan i ett forum som kallades “Major Economies Meeting on Energy Security and Climate Change”. Det tolkades av de flesta som en avledningsmanöver och innebar bl.a. att flera nationer istället för att sända dit ledande politiker som kunde förhandla sände underordnade statstjänstemän som läste upp i sina instruktioner.

Nu borstar Obama av (och upp) den gamla idén och med så mycket större trovärdighet. Han bjuder in till ett möte i slutet av april i Washington. Detta möte ingår i en process som skall kulminera med ett avslutande möte i Italien i Juli varefter man rimligen skall kunna ana huvudlinjerna för ett beslut om klimatfrågorna i Köpenhamn i December. Detta skulle i så fall med ett nödrop klara den tidsgräns som Tony Blair menade behövs för att man skall nå en riktig överenskommelse och inte bara få skuggfäktningar vid COP 15.

Våldsamt upplopp - ett ideal för energipolitiken?

Människor reagerar inte enbart på individuella stimuli utan tar också intryck av sin omgivning. Man må vara trött på sakernas tillstånd men man gör inte alltid något åt det om inte någon annan (som man tar intryck av) börjar och visar vad man kan göra. Man vet att energieffektivisering är lönsamt men gör inget förrän någon visat hur. Sedan kan det gå fort och bli till en löpeld när väldigt många sätter igång. Man har passerat “The tipping point”.

Begreppet Tipping point illustreras i en uppsats (Threshold Models of Collective Behavior) med våldsamt upplopp. Inte som ideal utan för att beskriva mekanismen! Tankarna utvecklas ytterligare i en bok av Malcolm Caldwell (The tipping point) där han jämför med epidemier och säger att det finns tre viktiga ingrdienser i en dramatisk, epidemisk, förändring; (1) Smittsamhet, (2) Små utlösande faktorer, (3) Dramatiskt förlopp (inte små gradvisa skeenden).

I ett försök att dissekera processen formulerar Caldwell “lagen om fåtalspåverkan” dvs att den drivs av ett fåtal personer, som han kallar:
* Connectors (Nätverkare som binder samman både personer och koncept)
* Mavens (Informationsmäklare som spänner över flera discipliner)
* Salesmen (Karismatiska övertygare)

Energipolitiken är som regel upplagd för att få människor att göra lönsamma saker (reagera på rationella incitament). Mycket tankemöda har spillts på dystra funderingar varför folk inte gör det som är klokt. Det vore mera värt att fundera över hur man skall öka acceptansen för det som ändå är klokt.

Resultat=Potential*Acceptans

Men det finns alltså anledning att notera att acceptansen kan bli till en lavin om man i första hand riktar sig till dem som har låg tröskel (threshold) för sitt agerande. Till nischmarknaderna med andra ord.

Ny solteknik illustrerar marknadens lärande

Det är lätt att visa lärkurvans princip (se bild 1 nedan) och diskutera kring fenomenet i analyser. Ny teknik blir billigare när volymen ökar på marknaden. Inte i första hand p.g.a. skaleffekter i tillverkningen utan p.g.a. att en växande marknad lockar fram nya entreprenörer och nya idéer. För solcellsteknik (PV) är den s.k. lärhasigheten väl dokumenterad. Men ofta är det svårare att visualisera vad det är som händer med produkterna i verkligheten.

En uppfattning kan man dock få i den artikel i The Economist där man presenterar “upplåsbara” solballonger! Företaget bakom idén, Cool Earth, har en riktigt spännande variant!

Hela marknaden för förnybar energi växer så det knakar enligt en bedömning som gjorts av Clean Edge och som Deutsche Bank tagit till sig. För biobränsle, vind och sol rör det sig om 3 till 5 fördubblingar av den ackumulerade volymen de närmaste 10 åren, se bild 2 nedan.

image
BILD 1

————————————————

image
BILD 2

Energiekonomins svarta hål

Det tycks finnas en inbyggd lockelse i gigantiska tekniska projekt och som attraherar investeringsvilja även när tekniken visat sig vara ett ekonomiskt “svart hål”. Sådana som suger i sig pengar som man inte ser skymten av sedan. Tunneln genom Hallandsåsen är ett sådant. Och ny kärnkraft tycks vara ett annat. De franska kärnkraftbyggena i Olkiluoto och Flammanville är slående exempel men det finns flera rapporterar The free Press.

Hela det franska kärnkraftsäventyret berättas i en ny rapport av Mycle Schneider (tidigare vinnare av det s.k. alternativa Nobelpriset, The Right Livelihood award). En slutsats, som inte dras i den rapporten, kan vara att gigantiska projekt inte går att stoppa oavsett hur mycket pengar de slukar. Det finns ett helt batteri av förklaringar; “Man kan ju inte avbryta halvvägs - Det blir (nog) bättre sedan - Tekniken kommer att förbättras - o.s.v.” För just kärnkraften visar studier att förseningar och budgetöverskridanden är regel snarare än undantag.

I fallet med franska Areva har envisheten och toleransen med de höga kostnaderna naturligtvis också att göra med militära intressen och Frankrikes (och dess presidenters) behov av att positionera sig på världsarenan.

Varför svenska pengar skulle kastas in i detta svarta hål är mera svårbegripligt. Särskilt som det finns en stor potential av billig effektivisering som ger mera jobb, skapar nya affärsmöjligheter och stärker energibalansen så att andra jobb tryggas.

Mälardrottningen abdikerar från ledarskapet!

lördag, den 28 mars, har proklamerats “Earth Hour” mellan 20.30 och 21.30. Alla uppmanas släcka ljus och ägna en stund åt att fundera och diskutera hur vi använder energi. Kanske prata om hur mycket vi använder - vad som är nödvändigt - vad man kan göra de andra 8759 timmarna av året.

En symbolhandling - javisst! Som så många andra i vårt liv och som kan behövas för att tänka efter. Kyrkorna är fulla på första advent - är alla där verkligen troende? Många tar en extra promenad och sjunger Internationalen den 1 Maj - är alla verkligen revolutionärer? Det är tradition säger ni! Javisst, men också symbolhandlingar som markerar att vi bryr oss om vissa saker.

Stockholms stad har i många år gett blanka tusan i alla sådana manifestationer för miljön. Bilfri dag är ett exempel, Earth Hour är ett annat. Miljöborgarrådet vill ställa “Earth Day” i motsats till verkligt miljöarbete.

Men Stockholm har också ansökt om, och blivit utsedd, till Europas Miljöhuvudstad 2010! Av en sådan borde man kunna vänta sig ledarskap vilket även innefattar symbolhandlingar för att visa andra att man bryr sig. Och att använda visningstillfället att rikta uppmärksamheten på det “verkliga miljöarbetet”.

Många företag tar denna chans. MTG t.ex. låter radion tystna en timme för att manifestera sin miljöinställning. Hilton Hotel är ett annat och det finns flera exempel. T.o.m. FourFact AB i all sin obetydlighet!

Lyckligtvis har Kungen en annan uppfattning än Mälardrottningen och skall, sägs det, släcka på slottet. Gör gemensam sak med kungahuset och anmäl dig här!!

Köp RIKTIGA utsläppsminskningar

Miljöministern var i sin presentation av klimatpropositionen emfatisk på att vi kunde få billigare utsläppsminskningar genom att satsa pengarna i andra länder. Främst U-länder och i vissa delar av EU, särskilt de nya medlemsländerna i öst, men han nämnde även England! Men är det säkert att denna typ av projekt levererar bara för att de är billiga?

Enligt IEA är den stora källan (möjligheten) att minska utsläppen förbättrade effektivitet i användningen (end-use of efficiency), se bild. De bedömer att 8,2 Gton reduktion är möjlig till 2030 om man satsar konsekvent på effektivisering. Det är bortemot 30 % av dagens emissioner!

Men av de dryga tusentalet CDM-projekt (Clean Development Mechanism) som finns idag är bara 1,5 % av dessa sådana som avser verklig MINSKNING av utsläppen genom effektivare användning i slutledet. Detta framgår av en artikel där CDM-projekten granskats. Övriga är antingen minskade ökningar genom att förnybar energi ersätter fossileldning i en eljest ökande energitillförsel, eller ökade koldioxidsänkor i t.ex. skogsprojekt. I de senare fallen kan det dessutom utgöra kompensation för överavverkning av skog.

När sådana projekt, som alltså inte avser en reell minskning, bokförs som om vore de minskningar förs tanken till bokföringsbrott snarare än till aktiv klimatpolitik. Eller som artikelförfattarinnan uttrycker det, och mera diplomatiskt: “The CDM should be regarded as a risk/reward incentive mechanism to stimulate greater investment in climate mitigation and sustainable development, not as an accounting tool for perfect offsetting.”

Förmodligen måste vi skapa ett system som klassificerar CDM-projekten efter vad de åstadkommer och inte bara buntar ihop dem. Och därtill ett system som innebär att man inte kan ladda hela sin projektportfölj med sådana CDM som inte minskar utsläppen utan bara gör dem mindre än vad de annars skulle blivit. Här skulle Sverige kunna spela en pionjärroll vid COP 15 i Köpenhamn. Eller hur ministern?

image

Shangri-la ligger strax bortom Atlantis

Hur går det med alla spännande framtidsvisioner om uthålliga nya städer? Det verkar mest bli ritbordsprodukter - åtminstone om de skall ligga i Kina. Ett av projekten, Dongtan, har fastnat i någons sorts labyrint dit de letts av korrupta politiker. Svenska intressen är inblandade i ett annat, Tangshan, som fortfarande tycks ha framtiden i behåll.

Synd på goda idéer att de inte realiseras. Vi behöver visioner som man kan ta på. Men var ligger problemet? Är det att visionerna är alltför visionära, är det kriserna, är det korruption i största allmänhet, eller är det (i de här fallen) att Kina är “speciellt”? Förblir våra Shangri-la’s alltid ouppnåeliga? Eller är det bara så att våra blickar och tankar lätt leds till det spännande nya så att vi glömmer det näraliggande och enkla?

Har luften gått ur Europa?

För en knapp vecka sedan samlades klimatforskare i Köpenhamn och stämde av sina resultat vilka visar att klimatförsämringen går snabbare än väntat. De satte samman ett antal rekommendationer i huvudpunkter (se nedan). Men trots detta och trots att en av rekommendationerna säger att det inte finns någon ursäkt att vänta med åtgärder så verkar det vara det man gör just nu.

Anders Wijkman gör observationen att Europa håller på att “slösa bort en kris” som skulle kunnat användas för att börja omställningen från det gamla till det nya som man gör i USA. Det är synd på ett Europa som länge låg bra till.

Det kan väl inte vara så att man hoppas kunna köpa sig fri med utsläppsrätter ifrån U-länderna? I majoriteten av dessa är det inte minskade utsläpp som är till salu utan minskade ökningar genom att nya fossilanläggningar ersätts med förnybar energi. Det är bra men eftersom vi måste minska så är det som att bota benbrott med plåster. CDM behöver reformeras men framför allt så att de inriktas på verkliga minskningar.

* Climatic Trends (the worst-case IPCC scenario trajectories (or even worse) are being realised.)
* Social disruption (societies are highly vulnerable to even modest levels of climate change, with poor nations and communities particularly at risk.)
* Long-Term Strategy (coordinated global and regional action is required? Weaker targets for 2020 increase the risk of crossing tipping points)
* Equity Dimensions (An effective, well-funded adaptation safety net is required for those people least capable of coping with climate change impacts)
* Inaction is Inexcusable (We already have many tools and approaches to deal effectively with the climate change challenge. A wide range of benefits will flow ?including sustainable energy job growth, reductions in the health and economic costs of climate change)
* Meeting the Challenge (we must overcome a number of significant constraints and seize critical opportunities. ?enabling the shifts ?to innovative leadership in government, the private sector and civil society)

Dags att vissla i biljetten

Om man bara skall döma regeringens energiproposition (och inriktningen på effektivisering) efter dess text så blir det att initiativen ställts in eller att de är ängsliga till sin karaktär. Vi får inte fler ledtrådar förrän i budgetpropositionen senare i år. Trehundra millioner extra har aviserats men vi vet fortfarande inte var de landar eller villkoren för deras användning. Vi har nu sett två reklamsnuttar och väntar fortfarande på huvudfilmen. Snart dags att vissla i biljetten!

Ängsligt? Tja, så här skriver man i avsnitt 11.3: “Energieffektivisering bör bedömas utifrån ett systemperspektiv. Detta innebär att den nytta som uppnås i form av mindre resursförbrukning och mindre miljöpåverkande utsläpp och på sikt också lägre kostnader ska ses som det egentliga syftet med energieffektivisering. Effektivisering i sig ska inte uppfattas som det egentliga målet.” Och sedan för man ett resonemang över 3 sidor om det svåra i att välja s.k. primärenergifaktorer.

Vem har försökt påstå att effektivisering är det egentliga målet? Så här skriver energirådgivarna: “Effektiviseringen är en del av energisystemet…..effektiviseringsinsatser [är] ett sätt att få energisystemet som helhet att leverera den energi som är en nödvändig del av ett samhälles infrastruktur, och utan vilken inga andra samhällsfunktioner fungerar. Energi och effektivisering är inga varor i sig själv utan medel för att skapa den nytta som energianvändande apparater levererar (ljus, kraft, värme). På detta sätt är både energi och effektivisering ?insatsvaror?. Det är lätt att visa att effektiviseringsåtgärder kan vidtas till mycket låga kostnader (t.o.m. negativa) och att om de vidtas kan den redan etablerade strukturen med energitillförsel räcka längre utan att behöva byggas ut.”

Vad är man rädd för - att det skall bli för mycket effektivisering? Det skulle i så fall kunna förklara varför man undvikit att ställa krav på energiföretagens medverkan som deltagare i att sprida effektiv teknik och/eller som finansiär av effektiviseringsarbetet vilket de skulle kunna bli genom användande av vita certifikat eller genom att bygga upp en effektiviseringsfond som man gör i Danmark. Propositionen pekar också på flera ställen på hur viktigt det är med korrekta priser och god information men duckar helt för att priserna på energi är okända för användarna. De får två olika räkningar för samma sak. En från leverantören och en från distributören och på räkningarna finns dels fasta kostnader och dels rörliga. Så ingen vet egentligen hur mycket deras kWh kostar. Men ändå skall priset styra!

I förra veckan hölls ett förberedande klimatmöte i Köpenhamn när man stämde av kunskapsläget om klimatförsämringen. Det blir bara värre och några framhöll vikten av att nyttja den pågående ekonomiska krisen som friställer kapacitet inom många ekonomiska sektorer och skapa ett grönt industriutvecklingspaket. Det syns inte heller spår av detta tänkesätt i propositionen. Trots att vi har ett byggnadsbestånd som omvittnat är i behov av renovering och där marginalkostnaderna för att göra det lilla extra för energin är små vid renoveringstillfället och monumentala om de glöms bort.

Smarta nät skapar jobb

KEMA visar i en rapport att uppbyggnad av smarta nät med nya tjänster och med möjlighet att samla in energiproduktion från decentraliserade mindre anläggningar ger drygt 400 000 nya jobb i USA. EPRI har gjort en bra översikt över de funktioner och fördelar som ett smart nät kan ha.

Då är det kul att veta att ABB är ett av de världsledande företagen på området, nyligen prisbelönade av det tyska näringsdepartementet i deras satsning Energy System for the Future. ABB samarbetar med andra i ett konsortium och med ett projekt kallat MEREGIO.

Denna systemuppbyggnad är väsensskild från den motorväg för överskottsproduktion i Norden och som IVA ser som en framtid.

image

Inte ATT utan HUR

Regeringen presenterade i förra veckan sin kommande klimat (och energi-)proposition i en “trailer” som inte stod filmindustrin långt efter när det gäller att göra reklam för kommande begivenheter. Det var action och det var känslor, men det är inte lätt att komma underfund med innehållet. Åtminstone inte vad gäller effektiviseringen.

Det fanns snarare en hel del som inger oro för hur allvarligt man tänker ta itu med ämnet, bekännelsen om effektiviseringens “helt avgörande betydelse” till trots. Ty i samma andetag meddelar näringsministern att “en av de viktigaste tillgångarna är spillvärme och energi som kan användas bättre”. Vid Energitinget redogjorde också departementstjänstemän för att effektiviseringen skall avse både tillförsel och användning. Det är dock slutanvändningen (end-use) som avgör hur mycket energi vi behöver tillföra. Spillvärme skall självklart användas men det är inte där det avgörs hur mycket vi behöver.

I dokumenten som sänts ut precis som i den muntliga presentationen understryker man också att fokus skall ligga på information och kunskapshöjning så att man blir medveten om att man kan spara pengar och miljö. Låt oss hoppas att det är en förenkling! Problemet är nämligen inte ATT utan HUR. Vår värld är full av broschyrer och excelark som visar lönsamheten i effektiviseringsåtgärder. Men det saknas uppgifter och hjälp för genomförandet.

Det sägs emellertid också att företag skall få en kartläggningscheck för att kunna gå igenom sin egen verksamhet. Och det sägs att det skall skapas en informations och rådgivningsportal för att främja att fastighetsägare genomför åtgärder som föreslås i energideklarationerna. Båda sakerna är bra OM de görs så att mottagarna får kunskap om HUR och inte bara ATT.

Det är emellertid oroande att man tydligen helt avstått från insatser för den befintliga bebyggelsen i flerbostadshus om nu inte det döljs inom det som man mera svepande talar om som “hållbara städer”?

“Vi gjorde vad vi kunde när vi såg hur det var”, sade näringsministern. Hon borde sagt att “vi gjorde vad som krävdes”. Det skulle känts tryggare eftersom det finns alldeles för många krafter som vill begränsa det vi kan göra. DN:s ledareredaktion till exempel som anser att energideklarationer är förmynderi!

Så här skriver DN: “Men med de energipriser, de energiskatter och det klimat vi har i Sverige så finns det knappast en fastighetsägare som inte lyft på varje sten för att se om det går att få ned kostnaderna.” Beräkningarna i effektiviseringsutredningen säger att det finns drygt 50 (lönsamma) TWh under de stenar som fastighetsägarna enligt DN lyft på. Deklarationerna skall visa HUR de exploateras.

Autobahn för elkraft.

Mera el kan hjälpa till att minska energianvändningen totalt sett. Men det kanske ändå måste vara någon ordning även i en energibalans. IVA har i sin nya rapport “Vägval Energi” kommit fram till att Norden i framtiden har ett elöverskott på minst 40 TWh (minst 5 kärnreaktorer av dagens storlek) och som måste transporteras ned till kontinenten. Transmissionsnätet måste byggas ut till en sorts Autobahn för elkraft. Klokskapen i att lägga kraftverken på en annan plats än där de behövs är svår att begripa.

IVA har också kommit fram till att kärnkraft är billigare än alternativen. Det gör man med hänvisning till IEA:s ETP 2008. Men det är inte riktigt vad den studien säger även om man i ett av diagrammen påstår att reaktorer generation III+ skall vara kommersiella 2025. Deras egna siffror säger nämligen emot det påståendet!

Det ena skälet är att kärnkraft har låg lärhastighet (Learning Rate) d.v.s det förbilligande som följer med en fördubblad volym. Den blir billigare med större marknadsvolym precis som all annan teknik men denna effekt är långsammare än för de flesta av alternativen. Det andra skälet är att kärnkraft redan har större marknadsvolym än alternativen och att marknadslärandet därför “växlar ut” långsammare (det tar längre tid att fördubbla volymen). Se tabell och graf nedan.

Kärnkraftens kostnader underskattas skriver man i Sydsvenska Dagbladet. Ja sannerligen!!

image
——————————————————————————
image

Energimyter avlivas

På vägen till Köpenhamn (COP 15 i december) kan man kolla in vad arrangörerna där vill att vi skall veta om uthållig energi. Särskilt där de avlivar tio vanliga energimyter.

1. Solceller är för dyra
2. Vindenergi är inte tillförlitlig
3. Havsenergi har ingen framtid
4. Kärnkraft är billig
5. Elbilar är långsamma och fula
6. Biobränsle förstör miljön
7. Jordbruksproduktionen måste vara biodynamisk
8. Byggnader måste bli kolsnåla (zero-carbon)
9. De mest effektiva kraftanläggningarna är stora
10. Vi måste ha mera hi-tech lösningar

Svaren finns på http://en.cop15.dk/news/view+news?newsid=577

Smarta biodrivmedel i USA

I USA, som på andra ställen, använder man inte de bästa metoderna för att producera etanol som drivmedel. Det finns emellertid stora förhoppningar och planer både på en mer omfattande användning och på betydligt bättre teknik för produktionen.

Tröskelvärdena för emissionsminskning ligger mellan 20 och 60% beroende på metod för framställning, se bilder.

image
—————————————————-
image

EU-Parlamentet vill att energianvändning redovisas i reklamen.

Deras industrikommitte föreslår att uppgifter om energianvändning för hushållsutrustning skall redovisas i reklamen. Men varför bara för sådan utrustning? Det borde väl också kunna gälla för mycket annat? Byggnader i huskataloger t.ex. Och även i bostads-annonser när vi nu ändå fått ett system för besiktning och certifiering?

Parlamentet går längre och vill att energisparmöjligheterna skall bli tydligare även för t.ex. produkter i industriell användning. Det är ett bra sätt att överhuvudtaget “produktifiera” energeffektiviseringen så att den på allvar kan mätas mot energitillförseln.

De vill dessutom att skatteinstrumentet skall användas flitigare att premiera valet av effektivare produkter (t.ex. ha lägre moms) och att offentliga sektorna skall åläggas att bara använda det bästa. Det senare en metod som använts framgångsrikt i USA sedan 15-20 år.

Biggest Bang for the Buck

The World Resources institute, WRI, har undersökt var man får mest för pengarna i de stimulansåtgärder som berör energi och som är under utveckling i USA. Deras undersökning avser både sparade resurser, minskade utsläpp och nya jobb. Batteriteknik (som leder till nya fordon), upprustning av skolor, förnybar energi och smarta mätare (i smarta nät) ligger högt (se bild som visar sparade pengar och minskade utsläpp). Man har också indikerat vilken sort av “stöd” som de olika åtgärderna avser, t.ex. direkt investering, skattelättnader eller FoU.

Man säger att varje satsad miljard ger 450 millioner i minskade energikostnader, alltså en pay-off på c:a 2 år, samt drygt 30000 jobb.

Lyckligtvis finns en liten förklarande ordlista på sidan 3 men annars kan meddelas att “Cash for Clunkers” är skrotningspremie för bilar. Det är lättare att gissa att konceptet FreedomCar är ett arvegods från den förre presidenten!. Det kan ju vara bra ändå!!

 

image

Kärnkraftaväckling

Om man inte vill avveckla kan man kanske av-äckla, d.v.s. försöka gör kärnkraften mera smaklig. Det verkar vara inställningen på DN där man sedan några månader och med stundtals mycket hög intensitet lyfter fram kärnkraften som lösning på energiproblemen. Det kan de väl få göra om de tycker så men det borde åtminstone ske med nämnande av t.ex. kostnaden, vilken helt förtigs, och med undvikande av vilseledande påståenden, vilka förekommer.

Häromdagen berömde man Texas för deras beställning av reaktorer och för någon vecka sedan visste man att berätta att “det är 30 gånger farligare för hälsan med biobränslen än med kärnkraft.” Dessutom kunde man krydda sin Texas-berättelse med att en representant för beställaren ansåg att det inte fanns något alternativ till kärnkraft och att det publicerats i tidningen “Scientific American”. Vem blir inte imponerad av detta?

Man skulle ha kunnat berätta att man i samma tidning konstaterar att effektivisering är billigare (se citat och källa nedan). Man skulle ha kunnat berätta att staden Austin dragit sig ur projektet just därför att det bedömdes som finansiellt riskabelt.

När det gäller farligheten skulle man kunnat berätta att det projekt (ExternE) som gör bedömningarna, och till vilka man hänvisar, gör kostnadsuppskattningar av skador från olika slag av energi. Detta fordrar att man har tillgång till all väsentlig statistik om konsekvenserna av olika sorters skador, känner till sannolikheten för att olika slag av olyckor skall inträffa samt att man har en enhetlig uppfattning om hur skadorna skall värderas i pengar. Om man hade det skulle man möjligen kunna säga att en viss typ av energi orsakar skador i ett intervall mellan x och y. Men knappast kunna hugga i sten att det är 30 gånger farligare med biobränslen än med kärnkraft.

Men eftersom syftet är av-äckling så får ändmålet helga medlen.

“One of the strongest competitors nuclear power faces is energy efficiency. Improvements in efficiency, driven by the need to reduce greenhouse gas emissions, could for many years offset increases in demand from a growing population with higher living standards, forestalling the need for reactors.

In December 2007 consulting firm McKinsey & Company determined that the U.S. could cut its output of global warming gases by more than 11 percent using conservation steps that were better than free: they would pay for themselves and earn a profit. These ?negative cost opportunities? would require little or no technology innovation, the report said. And emissions could be cut by another 17 percent with efficiency improvements that had only a moderate cost.

Amory Lovins, a well-known efficiency expert, has long referred to such opportunities as being better than a free lunch, ?lunch that someone pays you to eat.? But the steps are often not taken. One reason is that efficiency is usually number 11 on people?s top 10 to-do lists.” Källa: Scientific American December 2008 “Can Nucelar Power Compete”

USA:s energipolitik är dess delstaters

Det händer så väldigt mycket på delstatsnivå när det gäller effektivisering, förnybar energi, distributed generation, vita certifikat mm. mm. att det är nästan omöjligt att hålla koll. En god hjälp får man av ACEEE (The American Council for an Energy Efficient Economy. På deras hemsida finns ett utmärkt orienteringshjälpmedel där man kan söka både på ämne och på delstat.

De har emellertid också en bra översikt över hur det federala stödet nu utvecklas inom ramen för presidentens stödprogram. På ACEEE:s egen önskelista står:
* Energy Efficiency Resource Standards som är USA:s variant av vita certifikat
* Building Codes
* Appliance Standards
* Energy Efficiency Tax Incentives med bl.a. miljöbilspremie
* Energy-Saving Home Retrofits stöd för renovering
* Building Labeling/Disclosure d.v.s. certifikat
* Multifamily and Manufactured Housing stöd till flerfamiljshus bl.a. för låginkomsthushåll
* Industrial and Building Assessment Centers Energirådgivning av “Linköpingstyp”

 

Marginal-elen (a never ending story)

IVL har på uppdrag av berörda myndigheter gjort en vägledning avseende påverkan av förändrad elanvändning och som tar upp beräkningen av koldioxidustläpp på marginalen. Ett i vida kretsar uppskattat ämne. För den långsiktiga bedömningen (vid t.ex. ändringar i byggnader) använder de marginalutsläppen från NGCC som sätts till 405 g/kWh, men är inte alldeles tydliga i hur och när man skall använda detta värde.

En utredning, Energisamverkan 2, som gjordes av byggbranschen och svensk fjärrvärme var tydligare i det avseendet och satte värdet 360 g/kWh, se bild. Baserat även detta på NGCC som elproduktionsteknik.

I EU-parlamentet finns ett förslag att sätta gränsen vid 350 g/kWh för anläggningar över 300 MW och WWF har också upprepat detta i sitt förslag till prioriteringar under innevarande år när Sverige tar ordförandeskapet i EU.

Det är uppenbart att man inte enbart skall se till en given teknik utan också till vilka regleringar som kan komma för teknikens användning.

image

Regrediering under stress

“Riktig Vetenskap och dåliga imitationer” är namnet på en bok av Professor Olle Häggström i Göteborg. Han har tidigare gjort ett antal inlägg i klimatfrågan i polemik mot ett antal professorskollegor i ämnet Ekonomi i Umeå och mot Björn Lomborgs övningar i “Copenhagen Consensus”. Häggström visar att mycket av den klimatskepticism som kommit upp till ytan på senare tid är, som han säger, klockren pseudovetenskap.

Klimatskepticismen likaväl som det underförstådda antagandet att ny kärnkraft skulle vara billig förefaller snarare vara symptom på det som Peter Senge kallar för regrediering under stress (Downshift under stress) och som han påstår drabbar både individer och samhällen. Ställda inför behovet att behöva göra radikala omprövningar så drar vi oss tillbaka och säger att “Nej, så illa kan det inte vara” och “Det finns väl ändå någon teknisk lösning som bara fixar till det utan att jag behöver bry mig”. Det är bekvämt men gör inte uppvaknandet lättare.

Lyckligtvis är sådan regrediering inte total även om många drabbas!

 

Praktisk klimatguide

Worldwatch har en liten klimatguide med siffror och termer som man ibland har anledning att kolla. Enda skönhetsfläcken är att de ibland redovisar i kol-mängd och ibland i koldioxid. Men multiplicera deras ton kol med 3,7 så får Du koldioxidmängden.

I gengäld har de en liten termometer som översätter mellan Fahrenheit och Celsius och det väger upp.

image

Förnybart står och stampar

Eurobserver mäter varje år hur det går med användningen av förnybar energi och konstaterar att det står still och till och med går tillbaka en aning. Man mäter omsorgsfullt för varje land och för många olika energislag.

I år har man också tagit in en bedömning av hur man ligger till inför 2020 och även där är bedömningen pessimistisk. Sverige ligger dock bäst till i jämförelse med de andra länderna (se bild).

image

Vi klara bÄde priser och konkurrens Karl-Petter!

Det var tvÄ saker pÄ energiomrÄdet som bekymrade Karl-Petter Thorwaldsson nÀr jan intervjuades i lördags i radion. Det ena var elpriserna i framtiden och det andra var industrins konkurrenskraft (betingat av energipriserna). Lugn Karl-Petter vi klarar bÄda! Lösningen heter effektivisering och förnybar energi. Och det Àr Du som kan hjÀlpa oss att se till att det hÀnder.

1. Med en ökad andel förnybar energi som har lÄga rörliga kostnader sjunker priset, se figur 1. Denna effekt av körordningen har noterats sÀrskilt i Tyskland dÀr man nu planerar för hur marknaden skall kunna organiseras i framtiden sÄ att priseffekten bestÄr och man talar om en modell som kallas EOM 2.0.

2. Med en effektivare (och lÀgre energianvÀndning) fÄr man ocksÄ en press nedÄt pÄ elpriserna, Senast visat i IEAs nya rapport om effektviseringens sidoeffekter (Multiple benefits). Se figur 2 nedan dÀr alla de positiva effekterna som IEA noterar finns med men sÀrskilt de som Àr av betydelse för nÀringslivet ringats in med rött.

3. Inom EU har man kunnat visa att USAs industri inte har nÄgon nÀmnvÀrd nytta av de lÀgre gaspriser man har. TvÀrtom Àr de mera sÄrbara Àn den Europeiska som har nyttan av att anvÀnda energin effektivare. Det Àr inte priserna som rÀknas utan kostnaden!

Application of energy efficiency reduces the volume of energy used and since costs are the product of price and volume, energy efficiency mitigates accordingly the disadvantage that higher prices may have.

Svensk industri kan förbÀttras avsevÀrt nÀr det gÀller effektvisering vilket visas av det sÄ kallade PFE-programmet och har dokumenterats i en avhandling vid Lunds Universitet.

Att det har positiva effekter för sysselsÀttningen understryks ytterligare av EUs konsekvensanalyser dÀr man visar att sysselsÀttningen ökar i alla sektorer om effektviseringen drivs vidare. Notera att det ocksÄ gÀller de tvÄ grenar inom LOs sfÀr som visat störst bindning till gammaldags energiteknik, nÀmligen papper och metall.

SÄ Karl-Petter Thorwaldsson lösningen pÄ dina farhÄgor finns nÀra till hands. Kom bara ihÄg att nu Àr det 2014 inte 1980!

Läs mer