Climate Change är business (också)

Affärsbanken Lehman Brothers gjorde ett banbrytande arbete genom sin publikation om hur olika branscher påverkas av klimatförändringarna. Inte minst genom att de markerade att frågan var av stor betydelse och inte något som man skulle försöka hantera genom att lobba igenom sin vilja utan genom att tackla själv. De har nu följt upp sin första rapport med en andra som är mera resonerande (och en aning mera teoretisk) där man besvarar frågor och argument från sina kunder. En av deras teser är att de företag som försöker förstå hur klimatpolitiken kan utvecklas kommer också att lyckas i sina affärer.

Förstå alltså - inte motarbeta! Business Europe balanserar i det avseendet på kanten till det tillåtna i sitt utspel inför klimatförhandlingarna. Deras bärande idé är att Europas industri är bra - i förhållande till andra länders!! Det må så var men det är ju inte därmed sagt att den är bra i jämförelse med den teknik som borde användas. “Benchmarking” kan leda riktigt fel ibland.

Då är det intressantare att jämföra med UNEPs rapport GEO 4 kapitel 10 och hur de beskriver policy-utvecklingen (se nedan) när, som de skriver, miljöpolitiken förflyttas in på banan för att bli det centrala elementet för länders och ekonomiers överlevnad. Där finns släktskap med Lehman-rapporten!

image

UNEP-rapporten tänker sig en förflyttning från vänster till höger i tabellen, mot ett idealstillstånd. Fast deras bild är förenklad. Det är inte en fråga om antingen-eller i val av instrument utan både-och för att behandla den del av marknaden som behöver stödjas eller knuffas. Vissa åtgärder hjälper till att ta bort undermåliga produkter, andra till att promovera de goda och ytterligare andra för att skapa utrymme för ny förbättrad teknik.

image

Klimat och solidaritet

Den senaste i den strida strömmen av rapporter om klimatet är också den mest alarmerande och kommer från UNDP. Rapporten har ett tydligare perspektiv på människors villkor och olikheterna vad gäller konsekvenser av klimatets förändring. Ett förhållande som fordrar både inlevelse, för att förstå, och solidaritet, för att lösa.

UNDP inleder med ett tänkvärt citat av Martin Luther King Jr som illustrerar allvaret i dagens läge (se nedan). Ett allvar som i stort sett alla tycks inse. Pressen skriver inte längre om klimatalarmism som de gjorde bara för några månader sedan.

Man kan sedan som vissa media välja att förringa problemen och/eller att hoppas på (och propagera för) att någon magisk teknik (oftast kärnkraft) skall rädda oss. När det gäller kärnkraft är Sverige fullbyggt så argumentet när det nu kommer upp i politiken igen verkar snarare vara trosbekännelse än realitet. Sanningen är snarare att vi behöver göra något åt vårt sätt att leva vilket också många människor i världen tagit till sig. Orkar politikerna leva upp till sina väljares insikt eller vill de fortsätta att spela tomte och alla goda gåvors givare?

Slutligen har UNDP-rapporten ett annat intressant drag genom att den räknar välfärd inte i pengar i första hand utan i ett välfärdsindex HDI (se nedan) där Sverige ligger före bl.a. USA.

image
image

EU och klimatet efter 2012.

Kommissionen berättade igår om sitt förhandlingsupplägg inför klimatmötet på Bali. Precis som i de pokerspel som visas i TV så lyfter de försiktigt på korten så att man bara anar vad de kan innehålla. Ett av korten handlar om hur man säkerställer konkurrens på lika villkor inom energiintensiv industri och samtidigt får industrin (globalt) att vara med. En sådan lösning sägs vara sektor-specifika frivilliga överenskommelser. Industri-kommissionären Verheugen väntas tillkännage ett sådant initiativ vid en konferens i Bryssel där hela “De fyras gäng” av berörda kommissionärer skall medverka.

Hur det skulle kunna fungera kan man få en aning om i den senaste rapporten från de fyra i HLG (The High Level Group on Competitivness, Energy and the Environment). Det ser intressant ut men det fordrar en rejäl samverkan mellan företagen och samhällsinstanserna för att inte övergå från hasard (poker) till bluff (Svarte Petter).

 

 

I mörkret är katten ändå grå

Deng Xiaoping, Kinas tidigare ledare, yttrade de berömda orden att det inte spelade någon roll om katten var svart eller vit så länge den fångade möss. Och så öppnades för Kinas märkliga kombination av statskontroll och marknadsekonomi där inte minst lokala ledare har funnit möjligheter att berika sig. Att Kinas ledning har en stark önskan att minska miljöförstöringen bl.a. genom effektivare energianvändning är nog klart, men det finns många sätt att kringå de regler som ställs upp rapporterar Herald Tribune.

Det verkar som om katterna också struntar i om de är svarta eller vita utan smyger omkring i mörkret och förblir grå i alla fall.

 

Europas framtida energiteknik

Det verkar vara den gamla visan om mycket väsen och lite ull när EU-kommissionen sänder sin “communication” om en strategisk energiplan. Det verkar som om tiden stod stilla i Bryssel i denna fråga. Samma tillförselorienterade tankar som när energipaketet presenterades i början av året. Man talar i inledningen om att effektivisering är viktig och behöver ett lyft (a step change) med sedan försvinner den delen i ett flöde av pojkdrömmar när det gäller tekniken och fromma förhoppningar när det gäller genomförandet.

Det behövs mycket mera konkreta förslag än att räkna upp vilka sektorer som är berörda och påstå att det är viktiga frågor. Det verkar snarare vara ett dokument tillkommet i desperation och till följd av att särintressen bevakar varandra (och möjligheterna till EU-finansiering) svartsjukt. Det gjordes en s.k. Delphi-studie i Europa för några år sedan och som ger mera vägledning än detta “utspel”.

Kärnfrågan

För klimatet borde vara effektivare energianvändning parad med förnybar energi. Men låsningen vid tillförseltänkande och avsaknad av systemsyn gör att kärnkraft kommer upp i debatten som en sorts “nödlösning”. En faktaspäckad rapport om kärnkraftens läge i världen och dess slutord kan vara nyttig läsning. Dess slutord tillsammans med det omdöme som fälldes i the Economist för några månader sedan borde vara utgångspunkt för debatten snarare än de senaste inläggen från svenska företrädare.

Belastad el?

Var gör svensk el mest nytta? Elbranschen anser att klimatneutral el (kärnkraft nämns särskilt) missgynnas. Bakgrunden är att man i Europa vill räkna “primärenergi” och att man anser att värderingen av elens utsläpp skall göras med marginalvärdering. Men är det verkligen missgynnande? Är det inte snarare ett sätt att visa att svensktillverkad el (som inte belastas av koldioxid) gör bäst nytta när den kan trycka undan “den smutsiga kolproducerade elen”? Och att användning av en förädlad produkt som el till ett så simpelt ändamål som värme är slöseri.

Och om man accepterar att el får sitt pris “på marginalen” efter den dyraste enheten enligt marknadens principer, kan man då hävda att inte samma el skall värderas fysiskt på samma sätt? Eller är man beredd att sälja den billigare svenska elen till sin självkostnad? Naturligtvis inte när vi har en öppen marknad, men då får man väl ta de fulla konsekvenserna?

Elpriser och utsläppsrätter

Ett kommande EU-förslag om att utsläppsrätter skall auktioneras skall resultera i högre elräkningar sägs det. Eller rättare sagt el-branschen säger det. Vad som hänt är snarare att elpriserna redan höjts till följd av att utsläppsrättens alternativkostnad lagts ovanpå elkostnaden. Resultatet har varit att företag med vattenkraft och kärnkraft (d.v.s. utan utsläpp) gjort övervinster utan ansträngning. Ett förhållande som noterats i flera länder i Europa och som rimligtvis förargat. I Tyskland och Holland har man registrerat att priset för utsläppsrätten övervältrats 60-100% på kunden. I den Amerikanska presidentkampanjen har Hillary Clinton lagt auktionering av utsläppsrätter till sitt program just för att minska övervinsterna till kraftbolagen.

Riktigare vore nog att säga att elpriserna inte påverkas men att övervinsterna minskar och kan användas till åtgärder för energiomställning istället för direktörsbonusar.

 

Grameen Shakti

I fjol fick Muhammad Yunus Nobels fredspris för sin Grameen Bank som har en omfattande aktivitet vad avser förnybar energi och infrastruktursuppbyggnad för småföretagare i Bangladesh. I år får den gren som särskilt sysslar med energi (solceller, biogas, vind, solvärme), Grameen Shakti, det s.k. alternativa nobelpriset, Right Livelihood Award. Deras idé har stor likhet med ett belysningsprojekt i Afrika där man också kombinerar solcellesteknik med högeffektiv användning.

Grameen-idéns funktion och utveckling beskrivs i en bok som heter “The poor always pay back”. Det kanske finns något i detta system som vi borde lära av? Också för egen del!?

Måla hela världen

Björn Lomborgs budskap trumpetas tjänstvilligt av vissa media och av någon anledning. Det senaste är att måla om våra städer (bokstavligt) för att kyla ned dem eftersom Lomborg på sitt sedvanliga selektiva sätt funnit en orsak till uppvärmningen. I detta fall begreppet “urban heat islands”, dvs att vissa stadsmiljöer har osedvanligt höga temperaturer. Bland annat (men inte enbart) pga av värmeabsorption i konstruktioner med mörka ytor. Fenomenet är känt och förändringarna som Lomborg rekommenderar utgör en del av klimatåtgärderna för att spara energi som annars “behövs” för kylning, men inte lösningen! Ändringen av ytornas värmeabsorption har stor lokal betydelse men att jämföra med den globala uppvärmningen och Kyotoavtalets åtgärder (kostnader och effekter) är inte seriöst. Det är dock ett vackert exempel på Lomborgs debattmetod med selektiva citat.

Åtta amerikanska energiföretag

Med 20 millioner kunder, satsar 10 miljarder per år på effektivisering. Tillsammans med sin branschorganisation satsar de också på ett särskilt institut för effektivisering. Ett av de ledande företagens VD, från Duke Energy, rev ner applåder när han på konferensen ee-global avslutningstalade och sade att företagen i USA gör mer för klimatet än regeringen.

Disney och effektiviseringen

Den nuvarande amerikanska regerningen tar hjälp av Disney och den nya fillmen Ratatouille för effektiviseringen. Kul, men inte spännande! Vid ett möte i Washington vid konferensen EE-global presentarade biträdande ministern Clay Sell hörnpelarna i effektiviseringspolitiken och alla de rätta orden finns där (zero-energy; advanced lighting; accelerated deployment), men det är remarkabelt att inget om orsakerna nämns. Inte ett ord om växthuseffekten. Som det förpackats så blir det till åtgärder utan motiv och åtgärder utan att det berör de inblandade personerna. Skruva i en ny lampa och rulla vidare som om inget hänt!

Om det är billigt, önskvärt och nödvändigt, vad hindrar oss?

Tidigare har det visats att effektivisering ger stora resultat och är billigt, BBC har nu gjort en omfattande undersökning om människors vilja att göra “uppoffrande” insatser för att rädda klimatet och resultatet är i vissa avseenden överraskande när man jämför mellan länder, se bild. Undersökarna noterar också att denna vilja kontrasterar starkt mot IEA senaste pessimistiska rapport om utvecklingen.

Men IEAs rapport avser väsentligen att projicera vad som händer om man inte vidtar tillräckliga åtgärder. Deras scenarier utgår från vad som händer om pågående eller planerade åtgärder sätts i verket. IPCC (och andra) har visat på vad man kan göra om man verkligen anstränger sig ytterligare och IEAs projektioner visar att dessa ansträngningar verkligen behövs. Så då återstår egentligen bara frågan om politikerna törs det som folket faktiskt är beredda på och införstådda med?

image

Gröna certifikat eller inmatningstariffer

Eurelectric tar till brösttoner och vill ha bort de s.k. inmatningstarifferna till förmån för gröna certifikat. Man säger att de strider mot EUs regler. Den allmänna bilden är att certifikat ger billigare lösningar men inget stöd för teknikutveckling. Flera svenskar i ledande ställning brukar uttrycka sin sorg över att svenska solcellsföretag flyr landet och etablerar sig i Tyskland (som i stora delar inte har mycket bättre solförutsättningar än Sverige). Just skillnaden i stöd till olika tekniker kan vara en del av svaret. även om det inte heller är helt entydigt. Ett EU-projekt har ingående studerat de olika stödformerna och av det kan man se att ingendera formen är entydigt överlägsen men att inmatningstarifferna har en fördel ifråga om ökad kapacitet och ifråga om att mana fram bättre teknik.

image

Stolligt - en bedömning som slår tillbaka?

Skall världen räddas med kärnkraft? Efter IEAs World Energy Outlook, som koncentrerats på Kina och Indien har vissa bedömare tagit till ord som “stolligt” att avskaffa kärnkraft.

Om man som IEA gör, ser perspektivet på de snabbväxande ekonomierna i Asien, så är kanske inte kärnkraft den mest uppmuntrande lösningen. Om det är bra för Kina och Indien (som inte undertecknat icke-spridningsavtalet) så är det väl bra också för andra länder i den delen av världen?  “Dom som propagerar för en omfattande utbyggnad av kärnkraften måste inse att problemen med kärnkraftens koppling till kärnvapen är långtifrån lösta”, säger David Albright, en av FNs vapeninspektörer.

Så ordet “stolligt” är kanske på sin plats men kanske på ett annat sätt är bedömaren tänkt sig. Det kanske blir en bumerang?

PS Vill man se mera lovande och spännande lösningar så titta här!

Tuffare tag efter 2012

Det är väl ingen tvekan om att det blir hårdare regler för växthusgaserna efter 2012. Redan tidigare har talats om att EUs medlemsländer måste överlåta att bestämma utsläppsmängden till “Bryssel”. En ny rapport rekommenderar därutöver att allokeringen skall ske i mycket större omfattning med försäljning (auktioner) istället för “tilldelning” (grandfathering), dvs samma idé som Hillary Clinton har för USA. I hennes fall motiverat av önskan att undvika att kraftföretagen gör övervinster och att få utrymme för stödåtgärder till omställningen.

Rapportens avvoga inställning till standarder som kompletterande åtgärd är svårare att förstå. Kan det bero på att deras ekonomiska modell tagit kontroll över deras förmåga till inlevelse i hur marknades mikro-organismer (kunderna) fungerar?

Vad är en modern människa?

Troligen grön, vad det nu innebär? Vid ett möte i Bryssel häromdagen konstaterade den förre Holländske ministern Jan Pronk att uthållighet bara kan uppnås om världens medelklass “tar ett steg tillbaka” vad gäller resursanvändning och släpper fram U-länderna. Och man tycks beredd att göra det. I Storbritannien visar en nyligen genomförd enkät att detta budskap nått fram, “grönt” håller på att bli norm för den moderna människan.

Det är nog dags att vi också reviderar vår syn på energi och konsumtion som driven snarare av vår önskan att vara moderna än av några diffusa behov. Gör tankeexperimentet att alla Kineser vill vara lika moderna som Amerikanerna! Eftersom deras utsläpp totalt sätt är lika stora som i USA men bara utgör en femtedel av utsläppen per person så kan vi glömma alla tankar på att minska växthusgaserna. Eller också kan vi lyssna på Jan Pronk!

Om det blir Hillary.

Så kommer energipolitiken att förändras. Strategin vilar på samma bas som i Europa nämligen, Uthållighet-Jobbutveckling-Säkerhet. Det som på det Europeiska kodspråket kallas Kyoto-Lissabon-Moskva, se bild.

Det finns flera intressanta specifika punkter i hennes program som kanske Sverige borde fundera över och inspireras av, t.ex.
* att inrätta ett samverkansorgan som får myndigheterna att gå i samma riktning.
* fokusera energiföretagen på effektivisering
* etablera testområden för avancerade “smarta nät” och plug-in hybrider
* kräva att företag redovisar ekonomiska klimatrisker i sin redovisning

image

Bäst för klimatet - Alarm eller Valium?

TV sände häromdagen ett program med titeln “Klimaträddarna”. Programmet kommer i repris 8 och 10 november. Budskapet var lugnande och gick på temat “Allt ordnar sig till sist”. De ekonomiska styrmedlen utvecklas och tekniken kommer så småningom. Det finns de som varnat och varnar för “klimatalarmism” men det här programmet försökte snarast vara “klimatvalium” och mana till lugn -den osynliga handen fixar allt.

Genomgången av hur Kyoto-mekanismerna (särskilt CDM) fungerar var bra. Men det som var dåligt var att de inte sattes i perspektiv av energisystemets funktion eller ens av hur bördorna skall fördelas mellan länderna. I stället fick ett antal personer både säga och antyda att vi uttömt större delen av våra möjligheter till effektivisering i Sverige och i den rika världen. Man kunde åtminstone speglat den hypotesen i en fundering kring hur Kina (3,9 ton CO2 per capita) och Indien (1,1) skall utvecklas om OECDs utsläpp (11,0) är norm.

Inslaget med vindkraftetablering i Kina som alternativ till koleldade kraftverk borde haft en reflexion över hur elen i Kina används. Som det är nu satsar man på att bygga emissionsfri kraft för att försörja slösande användning. CDM måste fås att omfatta en balanserad energianvändning om den skall ge ett rimligt resultat.

I den mån programmet behandlade tekniktillämpningar gällde det tillförsel och då sådana som inte ligger i den nära framtiden och i en del fall är klart tveksamma. Storskaligt och fantasirikt, men varför inte fokusera på den potential vi har nära och nu istället?

Det största sedan Brundtland rapporten

Så säger man om rapporten GEO-4 från FNs miljöprogram, UNEP. Och det är många sidor att plöja genom (527) eftersom man tar upp alla delar av hur vi människor och vår vistelseplats (jorden) fungerar tillsammans. Som bekant går det i vissa avseenden inget vidare. Författarna tycks ha tagit intryck av IPCCs föredömliga sätt att framtälla svåra samband vilket gör att man får bra överblick. Det räcker ibland med att titta på bilderna! De illustrerar var de verkliga svårigheterna finns om man vill ändra till det bättre. Och det vill vi - väl!?

image

Om boten är värre än soten

UNEP presenterar i sin årsbok en omfattande översikt över tillståndet i världen. Den adderar ytterligare malmklang till de varningar som hörts om klimatet, men därutöver tar den upp några aspekter som också förtjänar intresse. En av dem är farorna med nanoteknologin, som ju ofta presenteras från sina förtjänstfulla sidor. Men i vissa avseenden kan den boten vara värre än det onda den skall behandla.

image

Grattis Amory!!

image
Till Volvos miljöpris som delas ut idag!

Och tack för idén till “företagsnamnet”.

Hans Nilsson, FourFact AB.

PS Volvos engegemang kan spåras i funderingarna om vad som händer med oljan.
PS2 Amorys “one-liners” är suveräna! Vad sägs om: “I don’t do problems. I do solutions!”?

Av alla listiga trick tar detta priset!

NÀr man fÄtt gratis utslÀppsrÀtter kan man sÀlja dem och anvÀnda pengarna för att skapa ett bÀttre energisystem!

Eller anvÀnda pengarna för att köpa mera kol och bÀttra pÄ budgetunderskottet!

Detta Àr vad som sker i Polen och RumÀnien enligt en Greenpeacerapport som granskar hur extratilldelningarna anvÀnts.

Det mest oroande Àr att detta sker i Polen med en regering ledd av den person som Àr nÀsta ordförande i Europeiska RÄdet, Donald Tusk

Läs mer